Byggindustrin 2011-09-13
De välisolerade husen ska hjälpa Sverige att klara klimatmålen. Men samtidigt är de tickande brandbomber som hotar både människoliv och egendom.
Mer och mer isolering stoppas in i våra hus för att de ska bli energisnåla och därmed klimatsmarta. Men om isoleringen är cellplast går det ut över brandskyddet. När en eldsvåda får fäste i isoleringen brinner huset som en fackla. Det säger Ville Bexander, brandingenjör och rådgivare inom byggnadstekniskt brandskydd på Brandskyddsföreningen.
– Redan efter några minuters brand kan man få ett enormt häftigt brandförlopp. Det droppar brinnande plast från tak och väggar. Rökutvecklingen är kraftig. Det är en mardröm för räddningspersonalen, säger Ville Bexander.
Brandskyddsföreningen är en ideell, oberoende medlemsorganisation som arbetar för ett brandsäkrare Sverige. Föreningen slår nu larm när allt mer cellplast byggs in i husen.
– Det är en riskkonstruktion, säger Ville Bexander.
Stommar och isolering har hittills varit ganska svårantända i svenska hus. Betongstommar och mineralull brinner inte. Trästommar klädda med gipsskivor är inte så eldfängda.
Men nu blir lågenergihus eller passivhus där cellplast är en del av väggstommen och ibland taket allt vanligare på marknaden. Småhustillverkarna Ziphouse och Nya Emrahus är två exempel. Även byggsystemet Legolit består av block av cellplast, som fylls med en bärande stomme av betong.
Och väggar fyllda med cellplast riskerar att brinna explosionsartat.
– Om man bygger med cellplast måste man se till att plasten är helt skyddad från att komma i kontakt med öppen eld, till exempel med gipsskivor och obrännbar isolering på både insidan och utsidan, säger Ville Bexander.
Men med tiden spikas och skruvas det i väggarna eller tas upp ett nytt fönster eller en ny dörr. Om inte hål fylls igen och frilagd plast täcks med gipsskivor eller motsvarande är konstruktionen öppen för en snabb spridning av brand, anser han.
När räddningstjänsten kommer tio, femton minuter efter ett larm till SOS Alarm går huset oftast inte att rädda. Ett sprinklersystem som snabbt släcker eldsvådan kan vara ett sätt att skydda sig själv och sin egendom.
Men om branden väl tagit sig i plasten hjälper inte ens ett sprinklersystem, enligt Ville Bexander. Och Samuel Nyström, brandingenjör på Räddningstjänsten i Jönköping, håller med.
– Konsekvenserna av en brand i cellplast kan bli väldigt omfattande, eller till och med ge en totalskada. Med isolering av mineralull eller annan obrännbar isolering hade skadorna blivit betydligt mindre eller så hade man kanske till och med kunnat undvika en brand, säger han.
Även hus med så kallade enstegstätade fasader är riskabla, alltså fasader av puts på isolering direkt mot en stomme eller utfackningselement av trä. Mellan 15 000 och 30 000 hus byggdes med tekniken under åren 1995–2007, många av dem med cellplast resten med stenull.
Konstruktionen har kritiserats för att den är känslig för fuktskador. Men om fasadisoleringen är cellplast och ett mindre parti av putsen släpper kan huset även drabbas av en häftig fasadbrand som sprider sig in i huset, enligt Ville Bexander.
Ett niovåningshus i franska Dijon drabbades av detta i november 2010. Fasadens puts hade släppt från cellplasten. En soptunna som stod nära väggen började brinna och branden spred sig till fasadens isolering. Via fönster spred sig branden in i trapphusen. Sex personer dog och 130 personer fick evakueras, många med rökskador.
Ville Bexanders råd är att använda andra isoleringsmaterial än cellplast.
– Försäkringsbolagen grupperar hus med isolering av cellplast i den högsta riskklassen och tar den högsta premien. Att välja ett dyrare men mindre brandfarligt material lönar sig ofta snabbt på grund av en lägre försäkringspremie, säger Ville Bexander.
De välisolerade husen ska hjälpa Sverige att klara klimatmålen. Men samtidigt är de tickande brandbomber som hotar både människoliv och egendom.
Mer och mer isolering stoppas in i våra hus för att de ska bli energisnåla och därmed klimatsmarta. Men om isoleringen är cellplast går det ut över brandskyddet. När en eldsvåda får fäste i isoleringen brinner huset som en fackla. Det säger Ville Bexander, brandingenjör och rådgivare inom byggnadstekniskt brandskydd på Brandskyddsföreningen.
– Redan efter några minuters brand kan man få ett enormt häftigt brandförlopp. Det droppar brinnande plast från tak och väggar. Rökutvecklingen är kraftig. Det är en mardröm för räddningspersonalen, säger Ville Bexander.
Brandskyddsföreningen är en ideell, oberoende medlemsorganisation som arbetar för ett brandsäkrare Sverige. Föreningen slår nu larm när allt mer cellplast byggs in i husen.
– Det är en riskkonstruktion, säger Ville Bexander.
Stommar och isolering har hittills varit ganska svårantända i svenska hus. Betongstommar och mineralull brinner inte. Trästommar klädda med gipsskivor är inte så eldfängda.
Men nu blir lågenergihus eller passivhus där cellplast är en del av väggstommen och ibland taket allt vanligare på marknaden. Småhustillverkarna Ziphouse och Nya Emrahus är två exempel. Även byggsystemet Legolit består av block av cellplast, som fylls med en bärande stomme av betong.
Och väggar fyllda med cellplast riskerar att brinna explosionsartat.
– Om man bygger med cellplast måste man se till att plasten är helt skyddad från att komma i kontakt med öppen eld, till exempel med gipsskivor och obrännbar isolering på både insidan och utsidan, säger Ville Bexander.
Men med tiden spikas och skruvas det i väggarna eller tas upp ett nytt fönster eller en ny dörr. Om inte hål fylls igen och frilagd plast täcks med gipsskivor eller motsvarande är konstruktionen öppen för en snabb spridning av brand, anser han.
När räddningstjänsten kommer tio, femton minuter efter ett larm till SOS Alarm går huset oftast inte att rädda. Ett sprinklersystem som snabbt släcker eldsvådan kan vara ett sätt att skydda sig själv och sin egendom.
Men om branden väl tagit sig i plasten hjälper inte ens ett sprinklersystem, enligt Ville Bexander. Och Samuel Nyström, brandingenjör på Räddningstjänsten i Jönköping, håller med.
– Konsekvenserna av en brand i cellplast kan bli väldigt omfattande, eller till och med ge en totalskada. Med isolering av mineralull eller annan obrännbar isolering hade skadorna blivit betydligt mindre eller så hade man kanske till och med kunnat undvika en brand, säger han.
Även hus med så kallade enstegstätade fasader är riskabla, alltså fasader av puts på isolering direkt mot en stomme eller utfackningselement av trä. Mellan 15 000 och 30 000 hus byggdes med tekniken under åren 1995–2007, många av dem med cellplast resten med stenull.
Konstruktionen har kritiserats för att den är känslig för fuktskador. Men om fasadisoleringen är cellplast och ett mindre parti av putsen släpper kan huset även drabbas av en häftig fasadbrand som sprider sig in i huset, enligt Ville Bexander.
Ett niovåningshus i franska Dijon drabbades av detta i november 2010. Fasadens puts hade släppt från cellplasten. En soptunna som stod nära väggen började brinna och branden spred sig till fasadens isolering. Via fönster spred sig branden in i trapphusen. Sex personer dog och 130 personer fick evakueras, många med rökskador.
Ville Bexanders råd är att använda andra isoleringsmaterial än cellplast.
– Försäkringsbolagen grupperar hus med isolering av cellplast i den högsta riskklassen och tar den högsta premien. Att välja ett dyrare men mindre brandfarligt material lönar sig ofta snabbt på grund av en lägre försäkringspremie, säger Ville Bexander.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar