Ta bort lagen om byggnadstillstånd

Nyligen lade två folkpartister fram en motion till riksdagen om att upphäva lagen om byggnadstillstånd. Det är en motion som Michael Cocozza, vd på Botrygg, är pappa till.

– Jag satt här i september och tvingades fylla i detta dokument och tänkte att det kan inte vara rimligt att jag ska behöva göra det här, berättar Michael Cocozza.

Då handlade det om ett byggprojekt om 180 nya lägenheter på Kungsholmen i Stockholm. Michael Cocozza, som i sin ungdom har varit politiskt aktiv i folkpartiet, kontaktade riksdagsledamoten Karin Granbom.

– Jag skickade ett förslag på motion och hon nappade och har nu lagt en motion till riksdagen. Fler måste agera på det sättet och skicka ett mejl till sin lokala riksdagsman om de onödiga sakerna som man går och retar sig på, säger han.

Folkpartisterna Karin Granbom och Lars Tysklind skriver i sin motion att lagen är otidsenlig och skapar onödig administration. Lagen kräver byggnadstillstånd eller igångsättningstillstånd i Stockholms län och i Göteborgs län för byggen som övergår fem miljoner kronor i investering. Tillstånd ska sökas hos arbetsförmedlingen och den som inte gör så kan dömas till böter.

Nu hoppas Michael Cocozza att riksdagen säger ja till att ta bort lagen när motionen behandlas under våren.
– Men det är ju märkligt om de inte gör det när regeringen har sagt att de ska ta bort onödiga blanketter, säger han.

Även de två motionärerna påpekar att regeringen har antagit ett mål om att minska de administrativa kostnaderna för samtliga statliga regelverk med minst 25 procent till hösten 2010.
Enligt Granbom och Tysklind kom lagen till efter andra världskriget för att tillgodose flera syften; att välja de mest angelägna byggnadsobjekten, uppnå säsongsutjämning i sysselsättningen, hålla tillbaka tillväxten av byggnadsarbetarkåren samt att minska åtgången av material det rådde brist på.



Ur Byggvärlden 09/12 2008

Sherlock Holmes - typer tejpar i Malmö

I Malmö duggar bostadsrubrikerna tätt. Är det inte kackerlackor så är det tejpspioner. MKB framstod i bra dager när fastighetsbolaget Acta fick skämmas i Uppdrag granskning för kackerlackor och förfallna hus. MKB framstår nu i mindre bra dager. Istället för att jobba på sitt varumärke skickar de ut tejpspioner för att hitta bevis mot en 69-årig dam så de kan vräka henne (se programmet här). Sedan gör de saken ännu värre genom att försvara sina spiontag. Förstå det den som kan.

Hur tror MKB egentligen att deras hyresgäster och levebröd uppfattar de signaler tejpande Sherlock Holmes-typer sänder ut när de kollar brevlådor, elräkningar och om tejpen i dörrspringan är obruten så de kan gå till hyresnämnden och hävda att man bör vräka en sjuk 69-årig dam så här precis före jul.

I Malmö kommuns ägardirektiv står det att MKB ska vara ett föredöme för andra fastighetsägare. Det är väl läge att börja jobba på det nu och då kan man väl samtidigt kasta sig över uppdraget från Malmö kommun om att: "medverka till att hyresnivåerna i Malmö hålls nere". Det skulle verkligen stärka varumärket i tider av kris och när hyresgästernas köpkraft är viktig för samhällsekonomin. Från Göteborg väntar man, det vill säga jag, på att något liknande hyresbesked. Någon av bilkrisen trängd kommunpolitiker borde rimligen gå ut och säga att de kommunala bostadsbolagen givetvis ska använda sin ekonomiska styrka för att i detta läge, när var tredje LO-medlem i Göteborg är varslad och kommunen vädjar om statlig hjälp för att klara hem Volvo, se till att man tar sig igenom denna påfrestningens tid med så låga hyreshöjningar som möjligt. För när ska man annars använda sin goda ekonomi om inte i kristider. Istället för att jaga andra sätt att stimulera hushållens ekonomi kan man väl använda dem som ligger mitt framför näsan. Det är många miljoner som försvinner ur hyresgästernas plånböcker för varje procent i hyreshöjning.

I Stockholm går de på offensiven. Satsar på både byggande och renovering. Jättebra. Även där väntar vi på ett offensivt besked om hyran.


Ur Barbro Engmans Bostadsblogg 2008-12-04

Bostadsbyggandet nästan halverat

Bostadsbyggandet minskar 40 procent i år, enligt Boverkets indikatorer. Det riskerar att göra det svårt för unga och invandrare att komma ut på bostadsmarknaden.

Enligt Boverkets analys som presenterades på tisdagen väntas antalet påbörjade bostäder minska med 16 000 bostäder, 40 procent, fram till 2009 jämfört med år 2006 då 41 500 bostäder påbörjades, oräknat så kallade ”Odellplattor”, enligt Boverket.

Under samma period har antalet påbörjade hyreslägenheter nästan halverats, till följd av stigande byggpriser och borttagna stöd, enligt Boverkets analys. Endast 1 700 hyreslägenheter påbörjades första halvåret 2008, enligt preliminär statistik från SCB.

Hans Lind, professor i fastighetsekonomi vid Kungliga Tekniska Högskolan, KTH, i Stockholm ser samma mönster på marknaden som i början av 1990-talet. Först och hårdast drabbas de som bygger nya, dyra lägenheter.

För byggbranschen som helhet tror Hans Lind dock inte på en lika omvälvande utveckling.
– Jag tror inte att effekterna blir lika dramatiska för byggindustrin som i början av 1990-talet bland annat på grund av de stora infrastrukturprojekt som planeras och pågår, säger Hans Lind.

Mycket hänger på utvecklingen på efterfrågesidan. Om hushållen skjuter på planerade renoveringar är det möjligt att krisen slår bredare. Men att genast möta lågkonjunkturen med subventioner och bidrag, till exempel ROT-avdrag, som exempelvis HSB krävde i början av veckan, är inte nödvändigtvis rätt väg att gå, enligt Lind.

– I det här läget kommer krav från alla sektorer om att staten ska göra något och gå in med bidrag och stöd, men i en lågkonjunktur sjunker också statens intäkter och jag tror att regeringen kommer att avvakta lite för att se hur lågkonjunkturen slår. Jag sympatiserar med det. En viss nedgång inom byggsektorn kanske inte är ett stort problem, säger Hans Lind.

Boverkets slutsats, att det minskade bostadsbyggande innebär att det inte kommer att finnas tillräckligt med bostäder för ungdomar och invandrare de närmsta tre åren, är Hans Lind tveksam till.

– Den nedgång vi ser i nyproduktionen är inte de bostäder som kommer ungdomar med låga inkomster och invandrare till del ens sett till långa flyttkedjor. Begrepp som behov och brist är väldigt problematiska.

Däremot tror han att bostadskrisen kan innebära en renässans för hyresrätten.

– I början av 1990-talet såg vi flera projekt som omvandlades från bostadsrätt till hyresrätt. Turning Torso är ett exempel från förra svackan. Jag tror att andelen hyresrätter kommer att öka av det som byggs, säger Hans Lind.


Boverkets prognos:
Påbörjade bostäder 2008: 26 500, varav 25 000 genom nybyggnad.
Påbörjade bostäder 2009: 25 500 bostäder, varav 23 500 genom nybyggnad.
Nettotillskottet genom ombyggnader: 1 500 bostäder i år och 2 000 nästa år.

Prognosen är dock mycket osäker. Konsekvenserna av finanskrisen och konjunkturnedgången går inte att överblicka.



Ur Byggindustrin 21/10 2008

Privatvärden byter väggar efter fuktlarm

– De stora byggjättarna har inte samma fokus på förvaltning av husen.

Det säger Michael Cocozza, vd för Botrygg, med anledning av fuktlarmet i enstegstätade hus. Botrygg överger riskkonstruktionen och ska nu endast bygga ytterväggar i betong.

Botrygg har inte haft några problem med fukt eller mögel i sina enstegstätade fasader. Men på grund av larmrapporterna från andra fasader väljer företaget nu att byta standard på sina ytterväggar. De byggen som projekteras nu och sätts i gång till hösten kommer att ha betongväggar i stället.

– Det är dyrare, det kostar 500 kronor mer per kvadratmeter fasad, men på hela projektet kanske det ger en merkostnad på två procent. Med den kostnaden kan vi inte motivera att fortsätta med en riskkonstruktion, säger Michael Cocozza.

Byggvärlden har tidigare skrivit att de tre byggjättarna JM, NCC och Peab fortsätter att bygga enstegstätade fasader, men med vissa modifieringar. Michael Cocozza menar att det finns en stor skillnad mellan byggjättarna och Botrygg:

– De bygger inga egna bostadshus för egen förvaltning. De ska sälja sina hus och har inte samma fokus på förvaltning som vi. När alla jagar efter byggkapacitet är det lätt hänt att de känner att de sitter säkert vad de än gör. För oss sitter det i bakhuvudet att vi ska sitta med huset i 100 år och måste ha en låg livscykelkostnad.




Ur Byggvärlden 9/5 2008

Ägarlägenhet i nybyggen 2009

Om ett år kan ägarlägenheter vara ett nytt inslag på den svenska bostadsmarknaden.
Regeringen vill tillåta boendeformen i nyproduktion redan nästa vår, något som välkomnas av Sveriges Byggindustrier (BI).

Frågan om ägarlägenheter har diskuterats i Sverige sedan 1800-talet och finns i många andra länder.

Ägarlägenhet är en upplåtelseform som innebär att det blir möjligt att äga sin egen lägenhet i ett flerbostadshus. Det innebär att ägare fritt kan disponera lägenheten och renovera och hyra ut som han eller hon själv vill, tillskillnad mot en bostadsrätt, där man endast äger en andel i en bostadsrättsförening och det är föreningen som beslutar över dessa frågor.

–Det känns mycket tillfredställande att frågan kommit till vägs ände, säger Björn Wellhagen, ansvarig för bostadsfrågor på BI.

Han tror att ägarlägenheter kommer att dra nytt kapital till bostadsmarknaden och skapa förutsättningar för ett ökat bostadsbyggande.

–Införande av ägarlägenheter innebär att valfriheten och mångfalden i boendet ökar samtidigt som den enskilde får större möjlighet att bestämma över sitt boende. I slutänden är det dock upp till konsumenterna att avgöra vilket genomslag ägarlägenheter kommer att få, det är viktigt att vi nu ges den möjligheten, säger Björn Wellhagen i ett prressmedelande.

För att införa ägarlägenheter i Sverige krävs en ändring av lagen. I måndags lämnade regeringen sin lagrådsremiss till lagrådet för översyn. Bland annat måste rättsförhållanden mellan de olika ägarna i en fastighet utredas.

I första hand vill regeringen tillåta ägarlägenheter i nyproduktion, men öppnar samtidigt för att göra upplåtelseformen tillåten i det befintliga bostadsbeståndet i ett senare skede.

Det är en brist i förslaget, enligt Björn Wellhagen.
–En brist i förslaget är att regeringen anser att då ägarlägenheter bildas måste minst tre sådana fastigheter skapas. Begränsningen medför att det inte går att bygga på en enstaka ägarlägenhet ovanpå en befintlig fastighet, vilket är mycket olyckligt inte minst för små fasigheter i tillväxtområdena.

 

 

 

Ur Byggindustrin 29/4 2008

"Att bygga energieffektivt inte så märkvärdigt"

Det säger Ulla Jansson forskare vid Lunds Tekniska Högskola som närstuderat flera pågående svenska passivhusprojekt.

Trots ett växande intresse för energieffektivt byggande finns det fortfarande ganska få passivhus i Sverige. 2005 gav Energimyndigheten Ulla Janson, forskare vid Lunds Tekniska Högskola, uppdraget att ta reda på hur antalet kan öka.

I den licentiatavhandling hon presenterade nyligen presenterade hon en rad viktiga slutsatser: i Sverige finns det tekniskt och kunskapsmässigt goda förutsättningarna för att bygga väl fungerande passivhus, att projektledaren har en viktigare roll än i traditionella byggen, samt att utbudet av vissa viktiga komponenter bör blir större.

– Byggbranschen har längre hävdat att Boverkets nya regler om att nyproduktioner får förbruka max 110 kilowatttimmar per kvadratmeter är på tok för svåra att nå. Men gränsvärdena för passivhus är tre gånger lägre än Boverkets rekommendationer. Att bygga energieffektivt är inte så märkvärdigt, hävdar Ulla Janson.

Projektledarens roll är viktig vid passivhusbyggen.

– Projektledaren i passivhusprojekt måste vara öppen och lyhörd för när snickare och andra i projektet behöver information och hjälp. I traditionella byggprojekt vet ju oftast redan de flesta vad som ska göras och kan jobba mer självständigt. Dåligt pålästa och inte så lyhörda projektledare riskerar att försena och fördyra projektet, säger Ulla Jansson.

För att byggandet av passivhus ska få prdentligt genomslag krävs också att utbudet av byggnadskomponenter förbättras. Framförallt tillgången på ventilationsdon och värmeväxlare är för begränsat idag.

Trots det ökade intresset stöter Ulla Jansson och hennes kollegor fortfarande på flera myter om passivhus och vissa frågor dyker nästan alltid upp.

– Ett exempel är att välisolerade och täta hus, som passivhus är, riskerar att bli ”sjuka hus” – för det var ju det som hände på 70-talet när husen skulle spara värme i oljekrisens spår. Då får vi förklara att dagens passivhus har en god ventilation, vilken i regel saknades helt i 70-talshusen, säger Ulla Janson.

Hon tillägger att husen självklart ska vara noggrant projekterade för att undvika framtida fuktproblem.

När Ulla Janson började forska om passivhus 2005 var marknaden helt tyst. Nu byggs det passivhus på flera håll i landet. En förklaring till att utvecklingen av energieffektiva byggnader inte kommit igång tidigare är enligt Ulla Janson att energin varit förhållandevis billig.

– Men med tanke på att uppvärmning och varmvatten till kontor och bostäder står för 36 procent av Sveriges energianvändning finns stora samhällsekonomiska vinster att göra. Och för att klara EU:s nya miljömål måste Sverige energieffektivisera, påpekar hon.

De projekten som har studerats är: 40 hyreslägenheter i Värnamo, en villa utanför Lidköping, 12 hyreslägenheter i Frillesås utanför Göteborg, samt renovering och ombyggnad av 18 lägenheter i Alingsås, byggda 1970.

I avhandlingens andra fas kommer Ulla Janson att studera faktiskt uppmätt energiförbrukning i byggnaderna, operativa temperaturer samt brukaraspekter och komfort.

Kort om passivhus: Ett passivhus är ett välisolerat och lufttätt hus med mekanisk till- och frånluft. Tanken är att den luft som ändå används för ventilation kan värma fastigheten, något som ställer höga krav på klimatskalet.

Ett passivhus har ett effektbehov för uppvärmning på 10 - 16 watt/kvadratmeter den kallaste dagen, varierande beroende på i vilken klimatzon huset byggs samt husets yta.

De första passivhusen byggdes i Sverige 2001 och ligger i Lindås utanför Göteborg. Internationellt sätt leder Tyskland utbyggnaden och nyutvecklingen av passivhus.


Ur Byggindustrin 25/03 2008

5151 fler Stockholmslägenheter under 2007

428200 bostäder fanns i Stockholm vid årsskiftet. Det är en ökning med 5151 jämfört med ett år tidigare.
Det visar rapporten Bostadsbyggandet 2007, från Utrednings- och statistikkontoret (USK).
Nybyggnation under 2007 resulterade i 3569 nya lägenheter. Ombyggnad gav ett tillskott på ytterligare 1591 lägenheter. Nio lägenheter försvann genom rivning.

Under året påbörjades byggandet av 2 920 lägenheter i nya hus. Av de påbörjade bostäderna är 69 procent planerade att bli bostadsrätter och 29 procent att bli hyresrätter. Resterande 2 procent är påbörjade småhus med äganderätt.

Av de färdigställda lägenheterna i nya flerbostadshus var 1 756 eller 51 procent bostadsrätter. Kommunala bostadsföretag stod för 1 213 lägenheter vilket utgjorde 34 procent av lägenheterna i flerbostadshus. Antalet kategoribostäder var 578 och av dessa var 562 studentbostäder.

Lägenheter om tre rum och kök utgjorde 32 procent av de bostäder som färdigställdes i nya flerbostadshus under 2007, tvårummare 31 procent. I småhusen dominerade fyra- och femrummarna.




Ur Fastighetssverige 03/03 2008

Botrygg satsar på företagslägenheter

Botrygg fortsätter med byggnationer i Hammarby Sjöstad. Närmast Hammarbybacken ligger Sjöstadsporten på Midskeppsgatan. Här bygger Botrygg kvarteret Träslöjden med plats för ett hotell, ett femtiotal bostadsrättslägenheter, ett hundratal smålägenheter för företagsuthyrning samt ett garage för cirka 150 bilar. Projekten påbörjades år 2007.   
Av det femtiotal bostadsrätter som beräknas stå färdiga 2009 ska ett flertal få utsikt över Sjöstadsparterren. Försäljningen sköts av Erik Olson Nyproduktion. Hotellet, som ännu inte är påbörjat, ska inrymmas i en byggnadskropp med 12-15 våningar. När det är uppfört, ska det, tillsammans med en liknande byggnad i grannkvarteret på andra sidan Hammarby Allé, bilda en port in till Sjöstaden.
   
Färdigställt i Sjöstadsporten är däremot 100 företagslägenheter i storlekar om 32 respektive 52 kvm, med hyror om 4 900 kr till 7 900 kr exklusive moms. Vd Michael Cocozza säger att företagslägenheter är en av Botryggs nischer.
   
Han tillägger att marknaden för företagslägenheter är stark och framhåller att momsen på hyrorna är avdragsgilla gentemot bygg-produktionskostnaderna. Botrygg har sedan tidigare ett fyrtiotal företagslägenheter i Linköping.



Ur Fastighetsaktien 28/02 2008

Trög start för svenska ägarlägenheter

Intresset för ägarlägenheter är fortsatt svalt. Hittills har bara sjutton stycken nya lägenheter registrerats i hela landet. Särskilt storstäderna och de stora byggbolagen lyser med sin frånvaro.

Ägarlägenheterna har haft allt annat än en flygande start. När Lantmäteriet gjorde en sammanställning av hur många ägarlägenheter som registrerats i fastighetsregistret under 2009 noterades bara 17 stycken.
- Det är en ombyggd lada på Öland, en nybyggnation i Tanum och en ombyggnation i Karlstad, berättar Agneta Ericsson, marknadschef på Lantmäteriet.

När ägarlägenheter blev en ny upplåtelseform i maj 2009 jublade många stora aktörer på svensk bygg- och bostadsmarknad. De hade efterlyst ägarlägenheter, som är en vanlig boendeform i andra länder, i många år. Men hittills har inget av de större bolagen något planerat projekt med ägarlägenheter. Organisationen Bofrämjandet var en av de mer aktiva påtryckarna för införandet av ägarlägenheter. Vd Calle Gustafson kan nu konstatera att det gått trögare än han trott.
- Jag tycker att storföretagen borde vara mer aktiva men det är väl så att de vet vad de har och avvaktar istället. Slutkunden måste också hinna få kunskap, jämför med tredimensionell fastighetsbildning som också gick trögt i starten, säger han.
Hyresregleringen, som ska följa bruksvärdesprincipen, är enligt Calle Gustafson en anledning till det låga intresset.
- Det går inte att göra någon vinst på att hyra ut en ägarlägenhet. Hade du haft större möjligheter att ta ut hyra för att täcka dina kostnader skulle intresset varit större.

Botryggs vd Michael Cocozza berättar att företaget ville bygga 70 stycken ägarlägenheter i Hammarby sjöstad under 2009, men projektet föll på att bankerna inte gav klartecken. Istället byggde Botrygg bostadsrätter på platsen.
- Bankerna var tveksamma eftersom de inte har någon marknad att jämföra ägarlägenheterna med, säger Michael Cocozza.
?- Det skulle ha blivit mer fart om det hade varit tillåtet att ombilda befintliga hyreslägenheter till ägarlägenheter istället. Då hade de som bygger dessutom kunnat frigöra kapital för att investera i nya bostadsbyggen, fortsätter han.
I närheten av Malmö arena i Oxie planerar Skandinavisk Fastighetsfond för 300 nya bostäder, varav en tredjedel ägarlägenheter. Men även här är finansieringen för ägardelen högst osäker.
- Samfälligheten som ägarlägenheterna tillhör har företrädesrätt framför banken om någon medlem hamnar på obestånd. Bankerna vill inte ta risk på något de inte kan kontrollera, därför kommer det bli svårt för privatkunder att få lån hos banken, säger Jan Severa, vd på Skandinavisk Fastighetsfond.
Jan Severa skulle vilja börja bygga ägarlägenheterna i april 2010, men får starta med bostadsrätterna istället.
- Vi skjuter på ägarlägenheterna till 2011 och hoppas att bankerna hittat en modell där de slipper ta risken själva till dess, säger han.


Ur Byggindustrin 28/1 2008

Lyxkänsla

Lyxförpackat och i massupplaga. Som svampar växer nya hotell upp i Sveriges storstäder. Och fint ska det vara.

Byggvärlden hänger på och testar Stockholms största, och eventuellt lyxigaste hotell strax innan öppnandet.

På Norra Bantorget i centrala Stockholm har ett nytt landmärke växt fram det senaste året. En svartglänsande granitkoloss med elegant spetsiga hörn. Den 8 februari är det premiär: Clarion Hotel Sign, Stockholms största hotell öppnar då med 558 rum, specialdesignade möbler och ett spa på toppenvåningen.
Byggvärlden gör därför ett nedslag bland svetsmaskiner och borrar för att känna på pulsen och fånga en trend: Det byggs lyxhotell som aldrig förr.
På Clarion Hotel Sign är delar av interiören redan klar. Det för journalister iordninggjorda hotellrummet är ljust och stilrent, även om vissa detaljer är minst sagt märkliga.
Hotellet har också en officiell imagebeskrivning: skandinavisk lyx. Det stora utropsnamnet är husets stjärnarkitekt, Gert Wingårdh.
– Han skänker en extra edge åt vår skandinaviska image, säger hotellchefen Marcus Majewski medan han guidar genom den betongsal som snart är en foajé och lunchservering.
Clarion Hotel Sign är ett tydligt exempel på den hotellboom som just nu råder i Sveriges storstäder. En nischad boom med glänsande kanter eftersom de flesta hotellen är fyrstjärniga.
– Det är en fullkomlig explosion av nya hotell i Malmö just nu med en 65 procentig ökning av antalet rum om bara några år. De flesta av hotellen är fyrstjärniga, säger John F Monhardt, talesperson för hotellgruppen som är en intresseorganisation för Malmös hotellägare.
Varför byggs så många finhotell?
– Kostnadsstrukturen driver denna process. Skillnaden i investeringar mellan tre- och fyrstjärniga hotell är marginella medan vinsterna av fyrstjärniga hotell är desto mer.
Petra Nieto, koordinator och talesperson för Stockholms stads hotellgrupp, menar att vi i Sverige inte har egentliga lyxhotell. I alla fall inte om man jämför med några av de internationella storstädernas hotell.
– Flera hotellkedjor har visat intresse för att öppna vad man kan kalla för lyxhotell i Stockholm. Problemet är att det är så svårt att få mark i central business district, alltså inne i city. Eftersom det inte går blir det genast mindre intressant, säger hon.
Clarion Hotel Sign vid Norra Bantorget vill inte definiera sig utifrån ett rankingsystem med stjärnor men satsar ändå på lyxiga detaljer. För hotellchefen Marcus Majewski handlar det om att skapa ett attraktivt varumärke.
– Varumärken spelar stor roll idag och folk har mer kapital att röra sig med. Kan man unna sig något utöver det vanliga så gör man det, säger han med den blivande bankettsalen inom synhåll.

Andra hotell på gång:

Stockholm:

Birger Jarlsgatan 24: 50 rum. Byggherre är KB Landbyska Verket.
Best Western Time Hotel:130 rum. Byggherre/finansiär är Skalmejblåsaren & Co KB. Operatör: Hotell Haga, Reshi Chibba.
Hammarby Sjöstad: 285 rum. Byggherre är Botrygg BYGG AB. Operatörär Sas Residor, Park Inn. Beräknad driftstart är 2010.
Karlsbodavägen i Mariehäll: 50 rum.Byggherre är Bromma Fastighetsutveckling AB och Operatör är David Liu. Öppnade 2007.
Klara Hotell och Kongress:420 rum. Finansiär: Cargill Value Investment, Niam Fond III och Jarl Asset Management. Operatör är Rezidor SAS. Beräknad driftstart är 2010.
Kista Mässhotell: 300 rum. Byggherre är Klövern och beräknad driftstart är 2009/2010.
Kristineberg: 150-200 rum. Byggherre är Edicta Hotellfastigheter. Det är ej bestämt när hotellet öppnar.
Liljeholmen:230 rum. Beräknad driftstart: 2011-2012.
Lindhagensplan: 270 rum. Byggherre är Skanska medan operatör är Marriott. Beräknad driftstart: våren 2009.
Marmorhallarna: 190 rum. Byggherre är Diligentia.
Memory Kista: Tillbyggnad med150 rum på tillfällig p-plats. Byggherre är Activum Memory KB.
Sillhovet:Detaljer okända. Bygglov beviljat den 19 januari 2007.
Slussen:95 rum. Byggherre är Peab.
Stettin:171 hotellägenheter. Byggherre är FAB Free Harbour/Accome Invest AB. Operatör är Accome Hotel Apartments AB. Beräknad driftstart: Augusti-september 2008.
Villa Källhagen: 16 rum, utbyggnad. Byggherre är Villa Källhagen Fastighets AB.
Älvsjö Centrum:60 rum och 30 quick sleep-rum. Byggherre var Älvsjö P.M.S. Assets AB och operatör är Connect Hotel. Öppnade i september 2007.
Älvsjöbadet: 33 rum. Byggherre är Hotellia AB/Stockholm Fair Hotel AB genom Carlo Taccola. Operatör är Hotellia AB.




Ur Byggvärlden 2008-01-17